Stort intresse för kunskapsseminarium inför övning Havsörn

Vad innebär gråzonsproblematik och hur skulle vi påverkas av en kärnteknisk händelse? Vilka är samhällets utmaningar och vilka inriktningar och prioriteringar behövs? Det var temat för kunskapsseminariet den 26 september som genomfördes som ett led i att förbereda aktörerna inom Samverkan Stockholmsregionen för övning Havsörn. Drygt 200 deltagare fick ökad kunskap genom kunniga experter som belyste områdena ur olika perspektiv.

Syftet med kunskapsseminariet var att skapa en gemensam kunskapsbas om den osäkra situation det innebär med så kallad gråzon, och den påfrestning och den utmaning en kärnteknisk händelse kan föra med sig. Under seminariet diskuterades utmaningarna i den aktörsgemensamma hanteringen av dessa komplexa händelser och hur vi kan stärka förmågan till hantering.

Johan von Sydow, länsöverdirektör, Länsstyrelsen i Stockholms län, inledde seminariet med att betona de förmågor vi behöver ha för att gemensamt kunna möta utmaningar kopplat till gråzonsproblematik: låga trösklar för att kunna identifiera och analysera, väl fungerande rutiner för att dela information och att våga diskutera skeenden och samband. Aktörerna i regionen behöver ha förmåga att agera i en situation av osäkerhet, och kunna göra en gemensam analys. Johan von Sydow påmine också om några av de gemensamma målen för övning Havsörn: informationsdelning, uthållighet, robusthet och att kunna kommunicera i ett osäkert läge.

Kunskapsseminariet delades i två block: Gråzonsproblematik och kärnteknisk händelse och moderarades av Ola Slettenmark, samordningschef, Samverkan Stockholmsregionen.

Daniel Jonsson, forskningsledare på FOI, gav en beskrivning av vad begreppet gråzon innebär och hur det kan förstås: ett tillstånd mellan krig och fred, med oönskade händelser som sker öppet eller dolt, och som belastar många delar av samhället. Gråzonsstrategi används när når någon vill förändra rådande säkerhetsordning och maktförhållanden eller förändra fördelningen av tillgångar. Daniel presenterade exempel på olika medel för att försöka störa eller skapa inflytande: diplomatiska, politiska, ekonomiska, och psykologiska medel, subversiva metoder samt militära medel. Slutsats
En slutsats från Daniel Jonsson var bland annat att även om gråzon inte är något nytt, så är den mer relevant och aktuell än tidigare – vi har en försämrad säkerhetspolitisk situation, det är enklare och billigare att påverka och störa, digitaliseringen har ökat sårbarheten i samhället och vi har ett mer slimmat och effektivt samhälle. Antalet potentiella antagonister har ökat och deras geografiska räckvidd har ökat, potentiella mål har ökat och sårbarheten i samhället har blivit större.
Daniel Jonsson konstaterade att vi behöver en bättre koppling mellan lägesbilder och hotbilder. De som arbetar i verksamheter och som sammanställer lägesbilder, kan berika hotbilderna.

Henrik Sundbom, skribent på tankesmedjan Frivärld, gav exempel på tillvägagångssätt och effekter av gråzon. Enligt Henrik Sundbom går informationspåverkan hand i hand med ekonomisk, politisk, militär, kulturell och religiös påverkan, korruption och organiserad brottslighet. Han poängterade att om man tror att informationspåverkan bara handlar om ”fake news”, så bygger man inte motståndskraft. Det rör sig om mer sofistikerade metoder.
- Det handlar om en långsiktig påverkan med syfte att förstärka svagheter och förminska styrkor i det svenska samhället, ibland i form av desinformation som utger sig att komma från officiella källor.
Problemet med falska nyheter, menade Henrik Sundbom, är att de sällan är helt falska. Nyheter väljs ut som passar narrativet att Sverige är på väg mot undergång, vilket påverkar förtroendet för vår statsapparat. Det handlar om ett skevt urval av nyheter, mindre pålitliga källor presenteras som trovärdiga, små händelser förstoras och fungerar som bevisföring.
Det vanligaste narrativet om Sverige och EU i rysk media är enligt Henrik Sundbom: Paradise lost - det perfekta landet som krackelerar av oförmåga att hantera migrationsrelaterade problem, Gay Europe - värdeliberalismen har spårat ur och fokus på HBTQ-rättigheter, samt det svenska försvaret som en lydstat till NATO, med russofobi och ett genuscertifierat HBTQ-försvar.
Henrik Sundbom lyfte att offentlighetsprincipen i dag utnyttjas, t ex genom att korrespondens begärs ut från myndigheter som kan användas för att få dessa att framstå i en dålig dager. Man bör fundera över vilken information som bör skickas via mail.

Annika Lindroth, polismästare, Polisregion Stockholm, beskrev polisens roll kopplat till gråzon och höjd beredskap. När regeringen fattar beslut om Höjd beredskap tillkommer ett antal uppgifter som påverkar polisens ledningsstrategi utrustning, vapen, teknik, fordon, personal med mera.
Hantering som kan bli aktuell för polisen kan till exempel handla om storskalig utrymning, transport av materiel, förnödenheter och personal och hantering av väpnat våld.
- Storskalig utrymning är en mycket svår utmaning där mycket samverkan måste ske, till exempel kring vem tar hand om de som inte kan eller vill lämna, menade Annika Lindroth.
Vid höjd beredskap kan även annan lagstiftning gälla samt utökade uppgifter för polisen, till exempel bevakning av skyddsobjekt, gränsövervakning, medverkan vid flyktingmottagning, ordningshållning, skydd åt ledande personer och utländsk bevakningspersonal, handräckningstjänster för totalförsvarets behov, upptäcka och förhindra spioneri och utreda brott mot ransoneringslagen.
Annika Lindroth lyfte också betydelsen av förtroende:
-Att undergräva förtroendet för myndigheter är så enkelt, att i sociala medier driva upp att det är livsfarligt att bo i Sverige, att det dödliga våldet har ökat osv. Ta hem den kunskap som förmedlas här i dag och öppna ögonen på era medarbetare.

Andra halvan av kunskapsseminariet ägnades åt kärntekniska händelser.

Jan Johansson, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten gav en kunskapshöjande föreläsning utifrån en kärnteknisk incident: ”Vad kan ske och vilka konsekvenser kan det leda till?”. Han gick igenom skyddsåtgärder som tillämpas och rekommendationer som kan ges, t.ex. utrymning, inomhusvistelse, jodtabletter, livsmedelsrestriktioner, och personsanering.
Seminariedeltagarna fick också veta vad som gäller för den inre beredskapszonen, 12–15 km från kärnkraftverken. Det finns en plan för utrymning, en varning är förberedd och jodtabletter är förhandsutdelade. Indikeringszon - 50 km från kärnkraftverken - är område för strålningsmätningar. Här finns möjlighet till begränsad utdelning av jodtabletter (lagras på länsstyrelsen).

Jan Johansson gick också igenom informations- och larmnivåer på kärnkraftverken: Anläggningsberedskap - en händelse eller störning som ställer krav på stöd till linjeorganisationen för att hantera situationen har inträffat, Höjd beredskap - en händelse som hotar anläggningens säkerhet har inträffat och Haverilarm - en händelse eller störning som medför att utsläpp pågår eller inte kan uteslutas inom de närmaste tolv timmarna, har inträffat.
Den kärntekniska beredskapen innehåller många begrepp och termer, där det finns ett värde av att lära sig mer för att kunna förstå vad som rapporteras vid en händelse. Jan Johansson förklarade bl.a. vad som är dimensionerande händelser för kärnkraftverken, representativa källtermer, samt spridnings- och dosberäkningar (se bifogad presentation).
Människors oro för joniserade strålning är förhållandevis stor och kunskapen är generellt lägre nu än den har varit på väldigt länge, påpekade Jan Johansson.
- Ett sätt att kommunicera är utifrån vilka geografiska områden som det finns anledning att vidta skyddsåtgärder. Om man ser på Tjernobyl och Fukushima så orsakades de i största konsekvenserna av psykosociala effekter, inte som en effekt av exponering för strålning.

”Hur kommunicerar vi i osäkra lägen” presenterades av Anders Jörle, konsult Eversharp, som inledde med en utmaning för krishantering i osäkert läge: Krishantering är som att köra bil i dimma. Det är farligt att stanna, och farligt att köra framåt.
Anders Jörle resonerade kring krisdiagnostik där vi behöver identifiera hotade kärnvärden, identifiera osäkerheter och möjliga motåtgärder och inte minst att utvärdera hur stor brådska det är. Handlar det om att rädda liv, eller är det politiska skäl och medietryck?
- Vi vill skapa rationella beteenden för att rädda liv och egendom och då blir kommunikationen central i krishanteringen. Kommunikationen ska stärka förtroendet för det åtgärder som myndigheterna vidtar, påpekade Anders Jörle.

Anders Jörle gav exempel på kommunikationserfarenheter från när Forsmarks kärnkraftsanläggning fick ett kortare strömbortfall. I ett första skede var medierapporteringen korrekt, men när en konsult menade att det kunde ha lett till härdsmälta vände bilden helt och det blev stora rubriker.
- Vi borde snabbare ha förstått vad som stod på spel, men vi tänkte som tekniker, inte som kommunikatörer. Det gäller att förstå krisens verkliga natur är och hur den kommer att uppfattas. Vi borde ha tagit initiativ och fyllt varje tv-soffa. Men vi hamnade i bakvattnet och försökte jaga ikapp.
Enligt Anders Jörle gäller det att skaffa sig ett inflytande över bilden av krisen, vilket kräver modiga ledare och en effektiv organisation. Det gäller också att vara vaksam mot falsk eller medvetet vilseledande information och att även där ligga i framkant med fakta. Att i en kris hinna samordna kommunikationen menade Anders Jörle är en utmaning. Varje ansvarig aktör måste också inse sitt eget ansvar och uppgift.

Om man vid en kärnteknisk incident fattar beslut om utrymning, även om den är i förebyggande syfte och berör en mindre grupp människor, då har man tryckt på en knapp som kommer att ställa till det, menade Anders Jörle som dessutom pekade på utmaningen att få förtroende för beslut och åtgärder:
Vilken strategi ska man då ha, enligt Anders Jörle: Man måste förbereda innan, skapa ett tydligt uppdrag och sätta upp strategiska mål.  Olika intressenter bör på förhand ha etablerad kunskap om organisationen. Organisationen behöver vara planerad, med delegerat ansvar. Vid en allvarlig situation behövs också utrymme för improvisation. 

Staffan Forsell, Länsstyrelsen i Stockholm län, beskrev länsstyrelsens roll och ansvar vid en kärnteknisk händelse.  Länsstyrelsens ansvar styrs av länsstyrelseinstruktionen – inom detta område skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och höjd beredskap. 
Inom krisberedskap och civilt försvar handlar ansvaret om att samordna kommuner, regioner och myndigheter, inrikta och prioritera resurser, ge gemensam inriktning för åtgärder, sammanställa en regional lägesbild till regeringen samt att samordna information till allmänhet och medier. En stor del av dessa uppgifter gör Länsstyrelsen i Stockholm inom ramen för Samverkan Stockholmsregionen, medan en del uppgifter är specifika för Länsstyrelsen, t.ex. att rapportera till regeringen.

Länsstyrelsens uppdrag vid kärnteknisk händelse där det finns risk för utsläpp av radioaktiva ämnen styrs av lagen om skydd mot olyckor (LSO) och förordning om skydd mot olyckor (FSO). Länsstyrelsen ska koordinera nationella intressen, samverka med andra län och när det gäller kärnteknisk händelse har Länsstyrelsen ett särskilt mandat att leda en räddningstjänstinsats i länet, om beslut tas om statlig räddningstjänst. Räddningstjänstbeslut kan till exempel vara utrymning, inrymning, ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt. Länsstyrelsen har också ett ansvar för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.
Det kan finnas behov av att aktivera statlig räddningstjänst även i Stockholm, t ex om det skulle finnas en fara i vindriktningen och att Stockholm skulle kunna drabbas av nedfall.
- Om man anser att det föreligger behov av statlig räddningstjänst i Stockholms län så kommer Stockholms länsstyrelse att vara en annan aktör än vad man är van vid inom Samverkan Stockholmsregionen och vara den som leder insatsen i Stockholms län, påpekade Staffan Forsell.

Använd gärna dokumentation från kunskapsseminariet för att öka kunskap i era organisationer inom områdena gråzon och konsekvenser av kärnteknisk händelse.
Presentationer och länk till inspelade föreläsningar har skickats till seminariedeltagare.
Kontakta info@samverkanstockholmsregionen.se för tillgång till dokumentationen.